dennisjohansson75

Ja vad säger man – kör hårt…

Tänkte väl försöka mig på att skriva ner några rader igen.

Det närmar sig jul och med det är det också lillans födelsedag, då hon föddes strax innan jul 2004. På söndag är det tänkt att ha kalas och alla de som står mig o lillan närmst (på min sida) har blivit inbjudna, i alla fall de som bor i Värmland. Givetvis alla barnvakter som ställt upp på oss och hjälpt till med både avlastning och när jag jobbat.

Det blir ett stort kalas räknar jag med – i alla fall över 15 personer – men roligt och trevligt.

Men sen kommer julen, suck…

En bit saknas, men garantin är säkrad – lillan firar jul med mig.

Det blir en tom jul på sitt sätt ändå, men det är väl bara att göra det bästa av situationen helt enkelt. Finns ju ingen annan utväg.

Vad gäller vårdnadsbiten är den inte på långa vägar löst, inte mer än att jag kan höja från 50 % till 60 % säkerhet att lillan i huvudsak kommer att bo och leva hos mig.

Orsak?

Mina teorier kan jag inte gå in på i detta skede och absolut inte i detta forum. Men läs gamla texter mellan raderna så kanske du kan komma på en egen teori.

Men det finns viktigare saker här i livet…

En mycket nära och god vän till mig hade änglavakt igår (Luciadagen).

Nej, han var inte Lucia och fick håret uppbränt av en tärna.

Han voltade två varv med sin bil men landade rättvänd. Bilen fick föras till skroten och mannen klarade sig undan gårdagen med misstänkt stukad fot och idag på morgonen hade han vissa besvär med nacken. Han kommer läkarundersökas under fredagen.

Blixthalkan slog helt enkelt till. Bilen snurrade och hamnade med bakdelen i diket där den i stoppet slog runt ett par varv. Utan varningssignal på bilbältet så hade han troligen, enligt sig själv, inte haft det på sig.

Änglavakt helt enkelt – men det tackar vi för.

Lucia på dagis
I tisdags hade lillan lussefirande på dagis.

Pappa hade köpt ett Lucialinne i storlek 90 (med andra ord liten tjej detta) och fixat till det med rött band och allt. Bandet håll hon på i fem minuter sen rök det och när pappa försvann ut i publikskaran så börjades det så gulligt bölas.

Fröken var då snabbt framme med ljuddämparen och sen satt hon där så söt och bara satt, bland alla andra barnen. I fjärde låten började hon klappa med lite, men det var också den sista låten.

Nya kameran var givetvis med och jag plåtade och plåtade. Bilderna funkar, men jag hade kommit åt någon av inställningarna så det blev inte så bra bilder i det dåliga ljuset som jag hoppats på. Jag ångrade efteråt att jag inte hade videokameran med mig – men det går ju inte att ändra på nu.

Efteråt fick vi vuxna tillsammans med barnen fika på respektive avdelning, trevligt trevligt.

I have a dream…

Min dröm har i många år varit att på Anfield Road i Liverpool få se ligamatchen mellan Liverpool-Manchester United – live.

I år hade jag chansen, resebolaget höll mina biljetter ett par dagar extra, men jag fick ingen med mig och då blir det inget, tyvärr.

Vilken match, vilken stämning – i alla fall om det kunde ha blivit en överraskande hemmaseger. Men men, man kan ju inte få allt här i livet – men nått kanske ;)

Kanske kostade det för mycket – 8 500 kronor plus resan…

Jag har i alla fall funnit ytterligare en mycket god vän, egentligen två men den andra halvan har jag inte hunnit träffa så mycket.

Eftersom jag gått hemma ett tag och ska göra det till den 2 januari – så har det givits möjlighet att träffa denna mycket snälla, trevliga och barnkära unga kvinna och då även hennes pojkvän. De är nyinflyttade grannar och det är kanon.

Trevliga på alla sätt och vis, trots att de är från Västergötland (skojar).

Hon har dessutom lovat ställa upp att passa lillan om det kniper – det känns tryggt och bra, hon är jättebra med henne och lillan gillar henne riktigt mycket.

Nej nu tror jag inte du orkar läsa mera, det blev en del här…

Men jag saknar dig – men inte dig...