Ljuset - men var?
Har jag fått en del förhoppningar om saker och ting - som i själva verket kan innebära något helt annat?
Jag mår piss och pyton och har från i dag blivit sjukskriven en tid på grund av depp och utbrändhet. I samma veva så tänds det ett ljus och en liten dörr öppnar sig på glänt - men vad betyder det?
Vad krävs av mig?
Vad vill jag egentligen?
Hur mår jag - kan jag tänka klart?
Vad är det som sker?
Ljuset är svagt och ofantligt långt borta, men det finns där och det inbringar ett visst hopp om framtiden - jäklar det känns som jag skriver ur bibeln på något sätt - har jag blivit religiös, eller vad faan är detta?
Falska förhoppningar eller på riktigt - jo, det är ju det som är frågan...
Vågar jag?
Vågar jag - för att vinna?
Vågar jag - vad kan jag förlora?
Vågar jag - klarar jag av att förlora, igen?
OM, om jag vågar - gör jag det för min egen skull, gör jag det för Lovisas skull eller gör jag det för vår skull - allas vår skull?
Vad ska jag göra - hjälp mig - fast ändå inte, jag måste ju fatta ett eget beslut i denna fråga...
Jag ser ljuset - men ser jag i syne - är det falskhetens ljus jag ser...
Eller är det helt enkelt framtiden?
Hej !! Jag vet hur du har det .Har suttit isamma sits som.Man kan tänka men vet inte om det ät sant eller inte.Religös jag ibland vet man varken ut eller in.Man har förlorat fotfäste känns som man flyger i luften,men ändå står på marken.Vill inte känna som man gör försöker att se ljuset.Den lilla lågan man ändå har.Vill inte släppa taget men tänker ibland att det kanske är bäst.Men i samma sekund så tänker man på barnen.Mankan ite släppa taget.Så feg får jag inte vara.Jag måste ju kämpa även om det gör ont.Det gör så förtvivlat ont .Denna smärta går inte att besktiva för någon som inte varit med om den.
Men dagen kommer som man inte trott skulle komma.Man tror ju inte att man ska komma ut ur detta elände.Men man gör det ... jag har gjort det ... och det trodde jag inte...i vissa stunder som allt sett så eländigt ut.Men det tar tid ,och det är ju det man har mest ont om i dagens samhälle.jag har varit med om flera tunga år .Och nu i efterhand så ser jag inte detta som år fattar inte att man kan ha varit så nere under ytan att det har gått år.Jag kommer i håg när det var vår,visste om det såg det på almanackan med kunde inte se allt det gröna och vackra.När man gåttigenom en sådan här smäll så vet man vad man pratar om.Men du du kommer att klara detta .Du är stark fast just nu känner du inte det.Du har ju tappat fotfäste då är det tufft.. väldigt tufft.Hoppas du har vänner som du kan prata med och det måste vara riktiga vänner som du vet att det stannar hos.Man har väl Vänner det har ju alla .Men en del är inte så bra ,Kanske finns det de som är bättre.Jag skulle kunna skriva en bok om jag var kunnig men det är jag inte .Nu skriver jag bara direkt ur hjärtat. och det som ploppar upp ur mitt register.Ha det bra och sköt om dej ... Jag menar detta och ta han om din dotter .det finns ingen som älskar dej så mycket som hon.Gosa och ta dagen som den kommer.Men tänk på dej själv oxå ,man måste var lite egoistisk oxå. Många Kramar från mej.
Tack! Jag tror mig veta vem du är och varken du eller jag ska skriva ditt namn. Men än en gång tack för dina ord, de värmer... DU är en sann vän och en mycket fin människa... Ta hand om dig du med... Kramisar på dig med!
nu när du är sjukskriven, tar du tag i det och går och snackar med någon?
Jag ska göra det, Claes... Men, som en upplysning bara, jag är redan hos "folk" och pratar...
härligt att du äntligen ser nåt slags ljus..vad det än är för ljus så gå mot det o ta reda på vad det innebär...du är värd det,jag håller tummarna för dig att det är ett positivt ljus. om inte så är du en bra bit kommen i den allt för mörka tunneln o det finns en utgång även för dig, nånstans där framme...skönt med små facklor på vägen...lite ljusglimtar.sköt om dig vännen! kram L PS. ta vara på din vän claes han verkar vara en bra vän!!!ds.
Tack L... Claes - den krabaten är Inte lätt att ta vara på, han finns i ena delen av världen ena dagen och andra delen nästa dag. Han är lite av en Molgan, men han och bror hans är goa gossar... Värdesätter alla mina stöttande vänner... Kram
Du är inte ensam Dennis. Jag kan inte säga att jag är i din situation, men dåligt mående känner jag igen mycket väl. Ansöker om samtalsterapi själv just nu. Mitt råd är att försöka prata med vänner, sök hjälp där den finns att finna. även professionell sådan om du känner dig redo. Men för allt i världen, försök att inte tycka illa om dig själv, du förtjänar bättre.
R
Nu small det till ordentligt i kommentarhögen, tack för alla fina ord. Jag kan inte komma på mer än en som kan kalla sig för R - men men... Tack till dig med och detsamma till dig, "mannen"...
det handlar väl inte om "folk" utan proffs.. som har det som yrke, läser jag mellan raderna är det polare.. och det är kurator/psykolog /.../ som du ska prata med.. vänner ska du umgås med.. är du med hur jag menar...
Jag går hos en familjerådgivare, så nu vet hela världen det... Men, det skulle nog behövas någon annan person för hon känns rätt kass ändå..
be och få byta då, om det inte funkar.. du hade inte behövt posta det.. men bra att du tar tag i det=)
kram mannen
claes
Bytet är på G... Men förvirringen fortsätter... Skönt med helg säger de flesta, jag säger - jag avskyr fredagar och lördagar, speciellt kvällarna.