dennisjohansson75

Inte nog med att man ska "upp" på tisdag och känner sig skiträdd, skraj, ledsen och allt det som jag tror hör till den biten. Nu ska man gå och vara förvirrad och lägga tankarna på annat också.
Men jag ska försöka fokusera direkt efter att jag skrivit ner detta.

Hur skulle du gjort i detta scenario:

Din brud vill att du ska komma och sova över efter att du slutat jobba, vilket du gjort vid ett annat tillfälle. Du slutar vid elva-tiden på kvällen och då är porten till trappuppgången låst hos din flickvän.
Givetvis ringer du med din mobil och ber henne komma och öppna dörren, vilket hon naturligtvis gör - för hon har ju bett dig att komma över.
Dock hade hon redan hunnit somna innan du slutat ditt jobb, så hon är lite yrvaken när hon traskat ner för att öppna.
Väl där nere öppnar hon dörren, vänder sig om och går upp för trappen. Du går efter såklart.
Hon öppnar sin lägenhetsdörr och traskar rakt in genom hallen och vips så är hon borta.
Under tiden du tar av dig dina ytterkläder hinner hon gå och lägga sig igen.

Du frågar:
- Tänker du sova nu?
- Ja, kanske det, får du som svar.

Jaha, tänker du... och funderar en stund... sen frågar du igen...

- Ska jag ligga i soffan eller bredvid dig i sängen?
- Det väljer du själv, blir hennes svar och sluter sina ögon som att hon försöker falla i sömn igen.

Samma scenario som du en gång tidigare upplevt...

HUR SKULLE DU GJORT I DET LÄGET SOM KILLE?



Jag gjorde så här:

Klädde av mig och gick och lade mig bredvid henne.
Inte ett ljud hördes, så jag tänkte... ingen kram, ingen puss, inget vad kul att se dig, inget vill du ha en macka och kaffe (hade ju trots allt precis slutat jobba), inget vill du prata lite, inget gos - nej ingenting...

(Jag tänkte...)
Nej, jag åker hem istället, för här är jag ändå inte välkommen plus att jag får sova ut imorgon (hennes barn kommer och väcker före klockan åtta, trots en ringa ålder av åtta år).

Jag sa till henne hur jag kände mig behandlad och då började hon skrika och frågade om jag räknat med att hon skulle kasta sig över mig från första sekunden.

I och med att hon började skrika så bestämde jag mig direkt för att plocka på mig mina kläder och pysa därifrån.

- Vad gör du nu, frågade hon och jag förklarade ovanstående igen, men hon avbröt mig varje mening och jag fortsatte att klä på mig.

Väl i hallen sa hon:

- Jag tycker du är barnslig som åker härifrån.
Ok, sa jag. Du tycker jag är barnslig... då stannar jag då, sa jag och förväntade mig att hon skulle lyssna på mina känslor.

Jag gick in i sovrummet igen och hon satte sig i en fåtölj i vardagsrummet.

Då frågade jag om hon inte skulle komma och lägga sig:
- Nej, jag vill vara ifred en stund, svarade hon.

Jag lade mig i sängen och slog på tv:n.
Efter 30 minuter drog jag, för då hade hon fortfarande inte sagt något eller kommit och lagt sig.
Det fick vara hur barnsligt hon än tyckte att det var - men välkommen kände jag mig inte.
Inte denna gången och inte förra gången...

Tänk om detta har hänt, eller skulle det kunna hända??!!

HUR SKULLE DUUUU GJORT SOM KILLE I DET LÄGET?



Ps. Håll tummarna tidigt på tisdag morgon ni som vill.