dennisjohansson75

Vad fort det går ibland.
I Finland går en galen 18-åring till attack och totalt dör nio personer i massakern på skolan.
På skolan!
Det gick 450 elever på den högstadie- och gymnasieskolan.
450 elever plus självklart all personal.
Hur mår de som överlevde idag?
Hur mår alla anhöriga till de döda, men även de som hade sina barn, släktingar och vänner på den här skolan?
Hur mår övriga Finland idag?

Vi är ju skakade här i Sverige.

Det är som en vän skrev på sin blogg om det här.
När händer det i Sverige, för det kommer att hända.
Var och när händer det?
Usch.
Ibland går det så jävla fort!

Vännen skrev också något annat intressant att ta med sig i sina tankar:
"Vem bär ansvaret?"

Snabbt kan det även gå i det positiva perspektivet.
En gång i tiden sa det bara klick - säger kung Karl XVI Gustaf om sitt möte med drottning Silvia.
Fast det är såklart inte bara där det säger klick.
Jag känner själv den känslan just nu och det är nog faktiskt så att jag aldrig haft den här känslan tidigare i livet.
Kan det vara så att det äntligen skapats ett ljus i den mörka och dystra vardagen?
Hur som helst - inget är klart och det är helt onödigt att ta ut något i förskott, även om jag vill det.
För egen del känns det förbaskat bra i alla fall och jag tänker behålla den här känslan så länge jag får njuta av den.
Jag känner glädje just nu och det är skönt att få le lite - det händer ju så sällan nu för tiden.
Hon är någon att satsa på för min del och jag är redan övertygad om att vi kan vara bra för varandra.
Glädjen, hoppet, känslan, tilliten - det är det jag vill ta med mig in i framtiden.
Det var länge sedan jag kände sånn här tillit till en främmande kvinna och det är en av de största och viktigaste faktorerna för att jag överhuvudtaget ska känna att jag vill vara med någon.
Jag tror på henne.
Jag tror på oss.
Jag hoppas och tror att hon också tror på oss.
Värme och kärlek är fint.




Sen kan jag naturligtvis inte låta bli att kommentera krossen på Anfield.



Läste på text-tv igår, dagen efter krossen, och det var så jag log med hela ansiktet av den fyndiga rubriken - den säger en del om Liverpools överlägsenhet i tisdagens Champions League-match:

Rubriken:
"Besiktas besiktar truppen"

Istanbuls och Turkiets tredjelag åkte på den största förlusten någonsin i Champions Leagues historia.
Liverpool krossvann med hela 8 - 0.
8 - 0!

Urladdningen gav hopp om vidare spel i turneringen för oss Liverpoolfans, men det blir vansinnigt tufft att klara av detta.
Besiktas däremot - de ska se över truppen och eventuellt sparka alla spelare och ledare som inte spelade med hjärta för klubben i tisdags.
Och som jag såg det blir det väl nästan till att byta hela laget det.
Besiktas var en katastrofal pinsamhet.
Liverpool var bra, men såå bra var det ju inte egentligen.
Men det går att suga på karamellen ett tag :-)


(Arkivbild)

Nu väntar ett avgörande med Porto på hemmaplan och kanske en direkt avgörande bortamatch mot Marseille.
Spännande.
Fast jag tycker det är onödigt spännande.
Vi borde klara av detta bättre.

Men.
Ibland går det oerhört snabbt!